Psykiatrin: Förbättring kräver förändring

By | 27 april, 2016

Einstein sa: Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Cissi Wallin skriver i Expressen 21 april att vården för personer med psykisk ohälsa och sjukdom måste bli bättre. Jag håller med. Men förbättring innebär förändring och kan leda till att kontinuiteten tillfälligt avbryts.

Förändringarna i Stockholmspsykiatrin motiveras inte av att spara pengar – tvärtom har mer pengar tillförts psykiatrin varje år. Det vi vill är att se en vård som i högre utsträckning utgår från människors olika behov, förutsättningar och önskemål. Ett sätt är att patienter i högre grad ska möta specialister på just deras tillstånd. I Södra Stockholms psykiatri delar patientföreträdarna, som är viktiga i allt vårt förändringsarbete, detta mål.

En psykiatrisk mottagning ska vara en specialiserad mottagning för de som behöver mer hjälp än vad vårdcentralerna kan hantera. Alla psykiatriska tillstånd kan inte behandlas på samma sätt av samma personal om vi förväntar oss en riktigt bra vård.    

Patienterna i hela länet ska kunna förvänta sig en lika god vård oavsett vårdgivare och oavsett diagnos. Tidig och förebyggande hjälp, som Cissi Wallin skriver om, är viktigt för att färre ska behöva må dåligt. De senaste åren har vi därför byggt ut vårdcentralernas möjligheter att hjälpa kraftigt. Deras psykosociala insatser har ökat med 300 procent och psykologbesöken med 500 procent sedan 2008. Från och med i år kan de också färdigbehandla personer med lättare till medelsvår depression och ångest, och många fler kan få tidig hjälp utan att behöva byta vårdgivare under behandlingen. Det gör att den specialiserade psykiatrin får möjlighet att fokusera på dem med större behov. Vi har byggt ut Internetpsykiatrin, en möjlighet för många som föredrar att inte besöka en mottagning.

Specialiserade mottagningar som erbjuder hjälp utifrån diagnos gör att behandlingen kan bli bättre och medför också att risken för vissa diagnoser ska ta över vid mottagningarna minskar. Det är en farhåga som bland annat Schizofreniförbundet lyft fram utifrån att allt fler fått en neuropsykiatrisk diagnos.

Patienter och närstående ska få ett större inflytande över sin egen vård och behandling, bland annat genom vårdplaner som patienten själv är delaktig i att skapa, patientråd på alla enheter och självvald inläggning – där patienten själv bestämmer när hen behöver vård.

Vi behöver fokusera mer på hela patientens situation, både inom psykiatrin och i samverkan med ”grannar” i sjukvården och kommunens sociala verksamhet. Psykiskt sjuka har ofta sämre fysisk hälsa och bland annat hälsofrämjande insatser kan behövas eftersom det ofta är svårt att ta hand om sin hälsa med mat, fysisk aktivitet och att sluta röka – ens när man vill, om man mår dåligt.

Vårdmiljöerna för människor med psykisk ohälsa och sjukdom ska förbättras. Dagens i vissa fall deprimerande och slitna miljöer byggs successivt om och ut för att rymma ett smörgåsbord av behandlingar och aktiviteter utifrån behov och förutsättningar – och bli betydligt trevligare.

Det som gör mig mest ledsen i Cissi Wallins beskrivning är att hon inte känner att hon fått det stöd hon ska kunna förvänta sig eller fått hjälp att komma igång med samtal. Det ska hon naturligtvis ha om hon vill ha och behöver det. Jag hoppas därför att hon antingen vänder sig till ansvarig på mottagningen eller till Patientnämnden. Till skillnad från henne tycker jag inte att de 1 100 synpunkterna förra året är för många med hänsyn till de 1,7 miljoner besök som gjordes hos läkare och annan personal inom psykiatrin under fjolåret. De som tar kontakt hjälper inte bara sig själva utan bidrar också till en bättre vård. Jag är klart mer bekymrad över de som inte har ork och kraft att berätta att de inte fått en vård som känts bra för dem. Därför är starkare patientinflytande så viktigt.

Cissi Wallin för har helt rätt i att mer behöver göras – men fel när det gäller våra incitament. Vi delar också samma mål och möjligen kan ökad kunskap om det bidra till att det blir lättare att köpa att det på vägen mot en bättre psykiatri ibland kanske känns besvärligt, otryggt och ibland rent av för jäkligt.  Förbättring förutsätter förändring.

Jessica Ericsson (L)
ordförande folkhälso- och psykiatriberedningen

Läs även Jessica Ericssons kortare svar till Cissi Wallin, i Expressen.