Author Archives: admin

Glädjande HPV-besked för pojkar från Folkhälsomyndigheten 

 

HPV-vaccinering för pojkar ska utredas av Folkhälsomyndigheten. Ett efterlängtat besked anser Liberalerna och Jessica Ericsson (L), ordförande i beredningen för hälsa och läkemedel.

– HPV-virus kan ge upphov till cancer hos både kvinnor och män. Både flickor och pojkar borde ha möjlighet till skydd för sig själva och sina partner. Vi väntade länge på besked från Socialstyrelsen och jag är glad att efterföljaren Folkhälsomyndigheten är snabbare och äntligen startar en utredning. Våra och andras påtryckningar har haft effekt.

Det säger Jessica Ericsson (L), ordförande i den beredning i landstinget som ansvarar för bl.a. hälso- och läkemedelsfrågor och jämlik vård.

– Livmoderhalscancer, strupcancer, peniscancer och analcancer hör till de otäcka sjukdomar som kan förebyggas om vi vaccinerar unga mot HPV-virus. Jag ser fram mot Folkhälsomyndighetens besked redan i år och därefter ett regeringsbeslut utan förseningar om att HPV-vaccination mot pojkar ska ingå i allmänna vaccinationsprogrammet. Då kan vi komma igång med HPV-vaccinationer av pojkar så fort som möjligt, understryker Jessica Ericsson (L).

Regeringen sviker ensamstående kvinnor som vill ha barn

 

1 april blir insemination en laglig möjlighet för ensamstående kvinnor som vill ha barn. Finansieringen och implementeringen av reformen brister dock på flera punkter. Vare sig den rödgröna regeringen eller S-ledda Sveriges Kommuner och Landsting agerar.

Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink (L).

– Vi vill ha en jämlik vård mellan människor och över hela Sverige – då ska ensamstående kvinnor få insemination på samma villkor som barnlösa par. Men regeringen smiter från ansvaret för finansieringen och säger att det är upp till varje landsting. Det kan inte tolkas annorlunda än att den rödgröna regeringen öppnar för att ensamstående kvinnor ska få betala sin insemination själva.

Det säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd och ordförande i Liberalernas nationella välfärdskommission.

För att ge ensamstående kvinnor rätt till insemination också i praktiken behövs också finansiering och regelverk. Anna Starbrink har lyft frågan i Sveriges Kommuner och Landsting – vars ledande socialdemokrater inte heller har agerat.

– Barnlängtande kvinnor kan tyvärr få vänta betydligt längre än till 1 april på grund av regeringens slarv och undanflykter. Förutom finansieringen är tillgången på donerade spermier olöst. De medicinska riktlinjerna för bedömningar av barnets bästa finns heller inte på plats och Socialstyrelsen tycks inte ha fått resurser för att göra bedömningar.

Brister i implementeringen av barnlöshetsbehandling för ensamstående

  • Finansieringen: I regeringens proposition skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) att det är ”upp till varje landsting att bedöma hur tillgängliga resurser ska fördelas och att bestämma om möjligheten att få assisterad befruktning kan ske inom den befintliga verksamheten eller om denna typ av behandlingar ska avgiftsbeläggas för patienterna.” Det innebär att  regeringen inte vill tillämpa finansieringsprincipen om ekonomisk täckning när staten ålägger landsting och kommuner nya uppgifter. Vår tolkning är att regeringen antingen inte anser att ensamstående kvinnor bör få vård på samma villkor – eller att de inte bryr sig om det uppstår regionala skillnader. Det finns heller inga noggrannare beräkningar på hur många kvinnor som kan antas söka vård, eller på hur stora kostnader vården kommer medföra, vilket försvårar planeringen av vården avsevärt, och kommer leda till förseningar för kvinnorna.
  • Tillgången till donerade spermier är olöst. Befintliga spermiebanker kan inte användas då förutsättningarna är nya i och med lagändringen. Det är ett nationellt intresse och ansvar.
  • Medicinska riktlinjer för bedömningar av barnets bästa saknas. Enligt lagens förarbeten ska bedömningar göras för att värna barnets bästa, där hälsotillstånd liksom sociala förhållanden sägs ställa högre krav på ensamstående. Sådana bedömningar måste dock stå på gedigen vetenskap och erfarenhet. Socialstyrelsen, dit kvinnor ska kunna vända sig för överprövning, måste också få resurser för detta arbete.

Liberalerna i Stockholm, Göteborg och Skåne säger nej till höghastighetsbanor

Höghastighetsbanor i Sverige blir dyra och ineffektiva, och försvåra regional tågtrafik och bostadsbyggande i storstäderna. 300 miljarder till spårinvesteringar kunde användas betydligt bättre. Liberalerna i Stockholms län och övriga storstadsregioner vill att planerna på höghastighetsbanor i Sverigeförhandlingen skrotas.

Anna Starbrink (L).

– Höghastighetsbanor kommer att sluka enorma resurser som kunde användas betydligt bättre. Planerna måste skrotas innan de slukar mer tid och utredningsresurser. För människor och företag i Stockholm och de andra storstadsregionerna är regional tågtrafik viktigast: för att fler ska känna friheten i ett jobb, någonstans att bo och ett vardagspussel som går ihop.

Anna Starbrink (L), landstingsråd, ordförande Liberalerna i Stockholms län.

Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare.

– Sverige och Stockholm behöver satsa på spårbunden trafik men höghastighetsbanor är helt fel prioritering. Nummer ett för staten borde vara att se till att  dagens haltande tågtrafik fungerar ordentligt. Nummer två är satsningar på den regionala spårbundna trafiken som ger störst effekt på resande och bostäder. Där skulle miljarderna göra betydligt större nytta.

Lotta Edholm (L), borgarråd, ordförande Liberalerna i Stockholms stad.

Anna Starbrink och Lotta Edholm skriver i dag tillsammans med företrädare för Liberalerna i Skåne, Göteborg och Västsverige på DI debatt om att stoppa planerna på höghastighetsbanor.

Därför säger Liberalerna nej till höghastighetsbanor

1. Staten måste först säkerställa att tågtrafiken som finns fungerar bättre för människor och företag.

2. Kostnaderna för höghastighetsbanor, över 300 miljarder utan stationer och anslutningsbanor, motsvarar 15 års ordinarie statliga investeringar i infrastruktur. Andra projekt riskerar att trängas undan.

3. Forskningen visar att satsningar på spårbunden trafik främst är lönsam i ett regionalt perspektiv. Höghastighetstågen tillför inget till regionaltrafiken utan kommer tvärtom tränga undan region- och pendeltåg från spåren i storstadsregionerna (se 4).

4. Höghastighetstågen kommer inte gå på egen räls in i citykärnorna. Det begränsar nyttan för höghastighetstågen i stort och i synnerhet för storstadsregionerna.

Andra mål och projekt som Liberalerna i storstadsregionerna prioriterar:

Generellt:
– Bättre underhåll och upprustning av befintliga spår inte minst i storstadsregionerna
– Förstärkningar av regionala spår och tågtrafik
– Upprustade och utbyggda stambanor för 2,5 resp 3,5 timmars restid till Göteborg och Malmö

Specifikt:
– Ostlänken Stockholm-Linköping
– Snabbtåg Göteborg-Landvetter-Borås
– Stambanan Malmö-Hässleholm
– Västkustbanan

Stockholms län borde bli egen region – nu

En statlig utredning föreslår ny regionindelning i Sverige. Liberalerna i Stockholms län vill att Stockholms läns landsting får ombildas till en egen region omedelbart, utan att invänta geografiska gränsdragningar på nationell nivå.

– Stockholms län är redan en stor och dynamisk region. Det är hög tid att vårt landsting kan ombildas också till en formell region med större makt över viktiga frågor för stockholmarna. Vi ska inte behöva invänta en långdragen diskussion och gränsdragning i övriga Sverige, säger Anna Starbrink (L), landstingsråd och gruppledare i Stockholms läns landsting och förbundsordförande för Liberalerna i Stockholms län.

– En ny Stockholmsregion vore bra för invånarna i hela länet, för den regionala utvecklingen och planeringen av ny viktig infrastruktur i form av spår, vägar och kollektivtrafik. Det faktum att en spretig majoritet i Stockholms stadshus stretar emot får inte hindra utvecklingen för hela länets invånare, säger Anna Starbrink (L).

Stockholm

På många håll i Sverige är regionfrågan betydligt mer komplex än i Stockholm, där man klarar att bilda en egen region redan nu. Den statliga utredningen föreslår ett samarbete med Gotland – som utredningen föreslår gemensam region med. I dag finns ett välfungerande samarbete om sjukvården och samverkan kan fortsätta i olika former, antingen om Gotland i framtiden önskar delta i en utvidgad, gemensam region, eller får en särställning.

Miljonsatsning på reumatologi, forskning och vård

En ny akademisk vårdenhet för patienter med reumatisk sjukdom öppnar i maj på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, som en del av Framtidens hälso- och sjukvård. Delar av vård, forskning och utbildning som idag bedrivs på akutsjukhusen flyttar till öppenvården.

Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd.

– Den akademiska öppenvårdsenheten för reumatologi blir första gången vi för ut universitetssjukvård utanför ett akutsjukhus. Det gör vi med patienternas bästa för ögonen. Den specialiserade reumatologiska vården kommer närmare patienterna och forskningen får en tydlig koppling till vården. Vi vill utveckla arbetssätt och e-tjänster och även se till att personer med misstänkt artrit får tidigare bedömning och diagnos, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L).

Syftet med den akademiska reumatologiska vårdenheten är både att ge fler tillgång till specialiserad reumatologisk vård, och att integrera vård, forskning och utbildning.

Målet är bl a tidigare diagnostisering, nya arbetssätt och utvecklade e-tjänster. Budgeten är totalt 9,5 miljoner kronor under 2016 och 22,5 miljoner kronor under 2017. Därav är 3,5 mkr 2016 och 10,5 mkr 2017 en ny satsning på utökad vård.

– Mer av vården behöver utföras närmare patienterna utanför akutsjukhusen – och det gäller också forskning, utbildning och innovation. Med en tydlig koppling till innovation, forskning och utbildning lägger vi grunden för en ännu bättre reumatologisk vård framöver. De nya rönen och idéerna får snabbt möta vårdens vardag och kan komma patienterna till nytta. De reumatiska patienterna är först ut men universitetssjukvård utanför akutsjukhusen är en modell som vi vill utvidga till fler områden framöver, understryker Anna Starbrink (L).

Fakta: Ny reumatologisk akademisk enhet för vård och forskning

I maj öppnar en akademisk enhet inom reumatologisk specialistvård utanför akutsjukhus på Sabbatsbergs sjukhus, i samverkan med Karolinska institutet. Under 2017 planeras verksamheten flytta till nya lokaler vid Torsplan. Enheten är en pilot för universitetssjukvård utanför akutsjukhus. Planeringen för Framtidens hälso- och sjukvård innebär att den vård som inte behöver akutsjukhusens resurser ska flyttas till vårdgivare utanför akutsjukhusen.

Syftet med den akademiska reumatologiska enheten är dels att säkerställa tillgång på specialiserad reumatologisk vård, dels att knyta forskning och utbildning närmare vården av patienter med tidiga ledbesvär, som oftast söker inom primärvården.  Vården kommer att vara nära integrerad med forskning, utveckling, utbildning och innovation.

Målgrupp är patienter med inflammatoriska ledsjukdomar som ledgångsreumatism, psoriasisartrit och ryggreumatiska sjukdomar.  Patienter med misstänkt artrit ska få tidigare bedömning och diagnos och patienter med ledvärk av andra orsaker, t.ex. artros, ska kunna hänvisas vidare till andra aktörer. I utvecklingsuppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt, öka patientmedverkan, e-hälsolösningar m.m.

Uppdraget för den nya akademiska öppenvårdsenheten innebär både att reumatologisk specialistvård både flyttas ut från akutsjukhusen, och en utökning av vården.

Ekonomiskt omfattar den nya akademiska enheten:
2016: 9,5 mkr
2017: 22,5 mkr

Därav:
Utökad vård för att möta patienternas ökade behov: 3,5 mkr 2016, 10,5 mkr 2017.
Omfördelning från Karolinska Universitetssjukhuset, 2016: 6 mkr. 2017: 12 mkr.

Dessutom avsätter projektet 4D (om de stora folksjukdomarna) 0,5 miljoner kronor under 2016 för implementering av erfarenheter från projektet, och landstingsstyrelsen bidrarar med 3 miljoner kronor under högst tre år, för att verksamheten ska utvecklas för att ansöka om att bli en universitetssjukvårdsenhet.

Rasism oacceptabelt i vården

Alla människor som söker vård i Sverige ska vara trygga i att få ett bra bemötande – oavsett kön, hudfärg eller bakgrund. De läkare som Aftonbladet skriver om i sin granskning av rasism i vården verkar inte ha uppfattat det grundläggande uppdraget. Det finns inte utrymme för rasister i svensk skattefinansierad hälso- och sjukvård.

sjukvård_665x320Med bestörtning och vrede tar vi del av Aftonbladets rapporter, om läkare som klassar vissa personer som mindre intelligenta och ”lätt förståndshandikappade” på grund av deras ursprung. I det aktuella fallet handlar det om personer med somalisk bakgrund, men bedömningen tycks gälla alla människor från länder söder om Sahara. I ett mönster vi känner igen från historiens och nutidens värsta förtryckarregimer och rasistiska ideologier klär läkaren sina fördomar i förment vetenskaplig dräkt men det förändrar ingenting: Det handlar om fördomar, om ren och skär rasism. Och sådan hör inte hemma i vården.

Läkare som hävdar att vissa personer bara på grund av sitt ursprung har en annan intelligens eller andra egenskaper bryter mot två fundamentala principer för vården. Först och främst naturligtvis människosynen, att behandla alla lika. Men också mot principen om vetenskaplig förankring. I sådana utsagor som vi får ta del av via Aftonbladet finns vare sig människokärlek eller vetenskap – utan endast fördomar och rasism.

Fatima Nur (L).

Fatima Nur (L).

Läkare med rasistiska åsikter kan, som läkaren i reportaget, hävda att de inte gör skillnad på sina patienter utan behandlar alla lika. Det har vi mycket svårt att tro på. Det en person gör utanför jobbet kan inte lämnas utanför om det handlar om människosyn – allra minst i vårdande och medicinska yrken. Den fördomsfulle är den som är minst lämplig att själv bedöma om man låter fördomarna påverka sitt handlande. Även om man tror att man trots sina fördomar kan bemöta alla människor lika – hur ska någon någonsin våga lita på det? Vård är dessutom mer än den rent medicinska behandlingen och bedömningen. Redan vetskapen och misstanken om att läkaren du möter tycker att du är mindre värd påverkar naturligtvis vården.

Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink (L).

All form av diskriminering måste bekämpas. Vårdens olika arbetsgivare måste agera tydligt och kraftfullt markera att rasism aldrig kan accepteras. Kollegor och andra i sådana personers omgivning har ett stort ansvar att rapportera varje övertramp. Det kan finnas chanser att reparera sig, om man uppriktigt ångrar vad man sagt och gjort, men uppförsbacken är lång för läkare och annan vårdpersonal som uttrycker sig rasistiskt. Ni kan inte få ha patientkontakter, och patientkontakter är vad vården går ut på. Och hur ska ni kunna arbeta tillsammans med alla i vården som har utländsk bakgrund, t ex från Somalia?

När patienternas tillit riskerar att skadas måste vården behandla rasister snabbt och kort. Det handlar om att upprätthålla förtroendet för en vård som står på alla människors sida.

Fatima Nur (L)
landstingspolitiker

Anna Starbrink (L)
hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Första videobesöket hos husläkaren

Idag fick innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) möjlighet att vara den förste som provar att göra ett vårdbesök via video för att testa den nya teknik som snart blir tillgänglig för länets patienter. Naturligtvis fångat på film!

– Det var fantastiskt enkelt och smidigt att använda tjänsten, det krävs ingen teknisk förkunskap att tala om utan det var bara att öppna appen, identifiera sig säkert med BankID och sedan ringde läkaren upp på bokad tid. Nu kunde jag använda mitt eget trevliga tjänsterum som väntrum, istället för att behöva resa i uppemot en timma för att ta mig till vårdcentralen i Råcksta. I influensatider som dessa känns det dessutom extra tryggt att inte behöva sitta i ett trångt väntrum i onödan, säger Daniel Forslund nöjt.

Stockholms läns landsting är bland de första vårdgivarna i Sverige som drar igång en storskalig försöksverksamhet för att göra vården mer tillgänglig genom nya digitala kontaktvägar. I projektet Kroninnovation prövar fyra vårdcentraler i stadsdelen Hässelby-Vällingby i västra Stockholm att erbjuda sina patienter möjligheten att ha kontakt med sin läkare via video.

Videobesöket ger vårdcentralen samma ekonomiska ersättning från landstinget som ett vanligt besök. Under 2016 kommer fler vårdcentraler kunna införa möjligheten, och även Karolinska Universitetssjukhuset prövar videobesök inom öppenvården där exempelvis hjärtpatienter nu kan ha uppföljande samtal med sin läkare efter operation.

Innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) talar med husläkaren på Råcksta vårdcentral.

Innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) talar med husläkaren.

– Videobesök blir ett viktigt komplement till de vanliga kontaktvägarna med fysiska besök, telefon och e-tjänster på 1177.se. Både för personer mitt i yrkeslivet som mig själv som har svårt att få in tid i kalendern för ett vårdbesök, och som därför kanske låter det gå flera veckor innan man tar sig tid att söka vård. Men videobesök är ännu viktigare för äldre personer som nu slipper ge sig ut i vinterhalkan bara för att ha ett uppföljande samtal med sin läkare, eller för personer med svåra smärtor eller kronisk sjukdom som nu kan hålla kontinuerlig kontakt med sin läkare, oavsett vart man som patient befinner sig, berättar Daniel Forslund.

Liberalerna i landstinget arbetar nu intensivt för att göra vården mer tillgänglig för stockholmarna, där målet är att öppna nya vägar till vården som passar olika personer i olika situationer.

Videobesök är ett exempel, ett annat är att kraven nu skärps på alla vårdcentraler att de ska erbjuda möjligheten att boka/omboka besökstider på nätet och erbjuda möjligheten att förnya läkemedelsrecept direkt på 1177.se.

Tidigare rapportering om Daniel Forslund och videobesök

Stockholmsbloggen: Videobesök hos husläkaren blir verklighet 2016Computer Sweden: Snart kan stockholmarna träffa doktorn hemma i soffan, SVT: Här kan du träffa läkare via videolänk, Stockholmdirekt: Läkarbesök hemifrån – 2016 kan du träffa läkaren via video.

Läs mer:

Videobesök på Karolinska

Kroninnovation.