Author Archives: admin

Journal via nätet för alla stockholmare

I dag beslutar landstingsfullmäktige om införande av Journalen via nätet i hela hälso- och sjukvården. Redan har 73 000 stockholmare använt e-tjänsten för att läsa sin egen journal från andra landsting. Under 2017 ska alla vårdgivare i Stockholms län vara anslutna och alla patienter som vill kunna ta del av tjänsten.

JOURNAL I TELEFONEN. Journal via nätet erbjuder säker tillgång, genom inloggning med bank-ID.

JOURNAL I TELEFONEN. Journal via nätet erbjuder säker tillgång, genom inloggning med bank-ID.

– Som patient har du rätt att ta del av din egen journal. I en modern sjukvård är det självklart att du själv kan logga in och läsa i din journal på dator, mobil eller surfplatta, utan krångel med blanketter och papperskopior. Många patienter har redan i dag säker elektronisk åtkomst till sin journal och 2017 blir det verklighet för alla – frivilligt för patienterna men obligatoriskt för alla vårdgivare.

Det säger innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L).

– Tillgång till den egna journalen handlar om patienters rättigheter men också om säkerhet och kvalitet. Integritetskraven är höga för Journalen på nätet, och när patienter och vårdpersonal tillsammans har koll kommer kvaliteten på informationen som finns i journalen att förbättras.

I ett första steg kan patienten läsa journalanteckningar, provsvar, diagnoser, mödravård, remisstatus och få en överblick av tidigare vårdbesök. Tjänsten kommer under kommande år att utvidgas stegvis med information om exempelvis vaccinationer, läkemedel och anteckningar från BVC.

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd

– Journalen på nätet fungerar redan idag över hela landet oavsett hemlandsting. Många stockholmare har redan utnyttjat möjligheten att ta del av sin egen journal när de fått vård i ett annat landsting under semestern eller på resa. Det stärker både trygghet, patientmakt och patientsäkerhet, betonar Daniel Forslund.

 

MER OM DIN EGEN JOURNAL VIA NÄTET

Tillgång till den egna journalen erbjuds genom e-tjänsterna inom 1177 Vårdguiden (tidigare Mina vårdkontakter). Den tekniska lösningen blir nationell och finns redan i 16 landsting. Patienten kan se journalanteckningar från vårdbesök hos vårdgivare även i andra landsting.

700 000 unika personer har hittills någon gång loggat in i Journalen. 73 000 invånare i Stockholms län har hittills läst sin journal från andra landsting. De flesta inloggningar sker dagtid, efter ett vårdbesök, och tjänsten används flitigt av personer i alla åldrar.

Regelverk för nätjournaler och tekniska anpassningar i journalsystemet är nu klara. Landstingsfullmäktige väntas 12 september besluta om breddinförande av tjänsten, som blir obligatorisk för alla vårdgivare, såväl privata som offentliga. En pilot startar på fyra vårdcentraler från oktober, och breddinförandet startar i december då resterande sjukhus och vårdcentraler stegvis ansluts. I december 2017 ska alla vårdgivare erbjuda sina patienter elektronisk tillgång till sin journal.

I Stockholms läns landsting har journal via nätet också testats med systemet Vårdhändelser, i ett försök på Capio S:t Görans sjukhus. Erfarenheterna från Vårdhändelser tillvaratas i införandet och den fortsatta utvecklingen av Journalen, som på sikt ska erbjuda fler tjänster och utvidgad funktionalitet.

Nationell information angående tjänsten och införandet av Journalen.

Information till vårdgivare i SLL på Vårdgivarguiden.

Digitaliseringsmiljard och valfrihetsrevolution

I Stockholm sker stora framsteg för en modern sjukvård, där digitaliseringen är en naturlig del. Nu lyfter Liberalerna digitaliseringen av vården även på den nationella nivån. En miljard i en ny Sverigeförhandling för välfärdens tekniska infrastruktur ska stödja landstingens och kommunernas omställning till moderna digitala verktyg – men framför allt ska digitaliseringen möjliggöra framtidens stora valfrihetsreformer. Det är de liberala landstingsråden Daniel Forslunds och Anna Starbrinks övertygelse.

Daniel_Forslund_IT

I en modern sjukvård ska patienter själva kunna bli mer delaktiga, t ex med hälsoappar.

– I dag är IT i vården ofta något krångligt som lägger hinder i vägen. Det ska vi ändra på – i Stockholm har vi redan satt igång en rejäl kraftsamling. Nu satsar Liberalerna på digitaliseringen av vården även nationellt. Det kommer förenkla avsevärt för personalen, men framför allt innebär det nya stora möjligheter för patienter att få makt över sin tillvaro, berättar Anna Starbrink (L). Förutom hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm är hon ordförande i partiets nationella välfärdskommission.

Under beteckningen 3R samarbetar Stockholms läns landsting, Västra Götaland och Skåne för att skapa framtidens vårdinformationssystem. Stockholm och Västra Götaland har också nyligen fattat beslut om att investera vardera 2,2 miljarder kronor i ett nytt så kallat kärnsystem för vården. Men digitaliseringen av vården ska inte ses som en kostnad, utan kommer på sikt medföra stora samhällsvinster. Med moderna digitala arbetsverktyg för vårdpersonalen och nya vårdformer som videobesök hos läkaren kan vården spara uppemot 180 miljarder, enligt en färsk rapport från företaget McKinsey. (Se t ex DN: Mer digitalisering kan spara miljarder.)

Det handlar inte bara om att investera i ny teknik, utan lika mycket om att rensa bort och skrota många gamla krångliga IT-system som varje dag stjäl viktig tid från vårdpersonalen. I Stockholm är målet att ta bort minst hälften av de över 1 600 system som finns i sjukvården bara i vårt län. Moderna digitala beslutsstöd kommer underlätta vardagen för alla som arbetar i vården. Distriktssköterskor på hembesök ska kunna använda en iPad för att dokumentera, istället för att skriva ut och bära med tjocka buntar papper. Läkare och sjuksköterskor ska inte behöva faxa eller posta över uppgifter mellan olika vårdgivare utan lita på att livsviktig information snabbt och enkelt finns tillgänglig. Men det är dock inte det enda som krävs för en framgångsrik digitalisering.

– Människor måste kunna utnyttja digitaliseringens stora möjligheter, även som patienter. En modern hälso- och sjukvård måste ge mig som enskild människa flexibla möjligheter att träffa läkaren, ta del av min journal eller förse vården med mina egna hälsodata – digitalt, säger innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L).

Valfriheten, enligt Liberalerna, ska i framtiden inte bara handla om t ex vilken husläkare du träffar, utan hur du träffar läkaren. Beroende på dina behov och vilken situation du befinner dig i, ska du kunna välja mellan videosamtal, e-tjänst, telefon, eller ett fysiskt besök på mottagningen. Digitala behandlingsformer ska främjas, där t ex internetpsykiatri har gått i bräschen.

För att hela landet ska kunna hänga med i utvecklingen föreslår Liberalerna nationellt nu en digitaliseringsmiljard till vården. Landsting ska kunna få stöd för att investera i ny digital infrastruktur. Och genom att göra det obligatoriskt för vårdgivare att erbjuda fler moderna kontaktvägar kan både valfriheten och tillgängligheten värnas, både i tätbefolkade och glesbefolkade delar av landet.

Läkares IT-kritik välkommen

Sveriges yngre läkare är frustrerade över krångliga och omoderna IT-staten i vården. Innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) välkomnar kritiken och utlovar snar förändring. Miljarder investeras nu i framtidens informationsmiljö för vården.

– Läkarnas frustration över IT-krånglet är förståelig. Jag är själv oerhört frustrerad över omoderna och inflexibla IT-system och det är inte konstigt att de som jobbar med systemen varje dag tröttnar.

IT-vård-iPad

Surfplattor borde självklart kunna användas av vårdpersonal för mobila IT-lösningar, menar Daniel Forslund (L).

Daniel Forslund (L) är Sveriges första innovationslandstingsråd och en stor del av uppdraget går ut på att skapa bra IT-lösningar för vården. Han välkomnar läkarnas kritik, som framkommer i en enkät från Sylf, Sveriges yngre läkares förening. Av 439 svarande underläkare vill 93 procent se en samlad journalöversikt för patienten. 83 procent uttrycker missnöje med de digitala journalsystemen. 55 procent tvivlar på patientsäkerheten och integriteten. DN rapporterar om detta i dag.

– Läkarna har en nyckelroll i att efterfråga och bidra till att utforma framtidens smarta och smidiga IT-lösningar. Vi vill ha system som underlättar, stärker patientsäkerhet och förbättrar arbetsmiljön. I dag är det tyvärr ibland tvärtom, konstaterar Daniel Forslund.

Miljardinvesteringen från Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen (4,4 miljarder) i ett nytt kärnsystem ska lägga grunden för andra moderna system t ex för journaler. Tidsödande processer som multipla inloggningar i flera olika system ska förenklas. Patienters delaktighet ska ökas. Krångliga gamla IT-system ska skrotas. Stor kraft läggs på att kartlägga och utnyttja vårdpersonalens behov och synpunkter.

Daniel Forslund (FP), innovationslandstingsråd

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd

– Självklart ska läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ha tillgång till modern teknik och hjälpmedel. Att använda surfplattor som iPad som mobila lösningar för journal och anteckningar är ju knappast revolutionerande utan borde vara standard. Det är något som de flesta numera använder i sin vardag och det borde självklart användas när läkarna är på jobbet och räddar liv, understryker Daniel Forslund.

Psykiatrin: Förbättring kräver förändring

Einstein sa: Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Cissi Wallin skriver i Expressen 21 april att vården för personer med psykisk ohälsa och sjukdom måste bli bättre. Jag håller med. Men förbättring innebär förändring och kan leda till att kontinuiteten tillfälligt avbryts.

Förändringarna i Stockholmspsykiatrin motiveras inte av att spara pengar – tvärtom har mer pengar tillförts psykiatrin varje år. Det vi vill är att se en vård som i högre utsträckning utgår från människors olika behov, förutsättningar och önskemål. Ett sätt är att patienter i högre grad ska möta specialister på just deras tillstånd. I Södra Stockholms psykiatri delar patientföreträdarna, som är viktiga i allt vårt förändringsarbete, detta mål.

En psykiatrisk mottagning ska vara en specialiserad mottagning för de som behöver mer hjälp än vad vårdcentralerna kan hantera. Alla psykiatriska tillstånd kan inte behandlas på samma sätt av samma personal om vi förväntar oss en riktigt bra vård.    

Patienterna i hela länet ska kunna förvänta sig en lika god vård oavsett vårdgivare och oavsett diagnos. Tidig och förebyggande hjälp, som Cissi Wallin skriver om, är viktigt för att färre ska behöva må dåligt. De senaste åren har vi därför byggt ut vårdcentralernas möjligheter att hjälpa kraftigt. Deras psykosociala insatser har ökat med 300 procent och psykologbesöken med 500 procent sedan 2008. Från och med i år kan de också färdigbehandla personer med lättare till medelsvår depression och ångest, och många fler kan få tidig hjälp utan att behöva byta vårdgivare under behandlingen. Det gör att den specialiserade psykiatrin får möjlighet att fokusera på dem med större behov. Vi har byggt ut Internetpsykiatrin, en möjlighet för många som föredrar att inte besöka en mottagning.

Specialiserade mottagningar som erbjuder hjälp utifrån diagnos gör att behandlingen kan bli bättre och medför också att risken för vissa diagnoser ska ta över vid mottagningarna minskar. Det är en farhåga som bland annat Schizofreniförbundet lyft fram utifrån att allt fler fått en neuropsykiatrisk diagnos.

Patienter och närstående ska få ett större inflytande över sin egen vård och behandling, bland annat genom vårdplaner som patienten själv är delaktig i att skapa, patientråd på alla enheter och självvald inläggning – där patienten själv bestämmer när hen behöver vård.

Vi behöver fokusera mer på hela patientens situation, både inom psykiatrin och i samverkan med ”grannar” i sjukvården och kommunens sociala verksamhet. Psykiskt sjuka har ofta sämre fysisk hälsa och bland annat hälsofrämjande insatser kan behövas eftersom det ofta är svårt att ta hand om sin hälsa med mat, fysisk aktivitet och att sluta röka – ens när man vill, om man mår dåligt.

Vårdmiljöerna för människor med psykisk ohälsa och sjukdom ska förbättras. Dagens i vissa fall deprimerande och slitna miljöer byggs successivt om och ut för att rymma ett smörgåsbord av behandlingar och aktiviteter utifrån behov och förutsättningar – och bli betydligt trevligare.

Det som gör mig mest ledsen i Cissi Wallins beskrivning är att hon inte känner att hon fått det stöd hon ska kunna förvänta sig eller fått hjälp att komma igång med samtal. Det ska hon naturligtvis ha om hon vill ha och behöver det. Jag hoppas därför att hon antingen vänder sig till ansvarig på mottagningen eller till Patientnämnden. Till skillnad från henne tycker jag inte att de 1 100 synpunkterna förra året är för många med hänsyn till de 1,7 miljoner besök som gjordes hos läkare och annan personal inom psykiatrin under fjolåret. De som tar kontakt hjälper inte bara sig själva utan bidrar också till en bättre vård. Jag är klart mer bekymrad över de som inte har ork och kraft att berätta att de inte fått en vård som känts bra för dem. Därför är starkare patientinflytande så viktigt.

Cissi Wallin för har helt rätt i att mer behöver göras – men fel när det gäller våra incitament. Vi delar också samma mål och möjligen kan ökad kunskap om det bidra till att det blir lättare att köpa att det på vägen mot en bättre psykiatri ibland kanske känns besvärligt, otryggt och ibland rent av för jäkligt.  Förbättring förutsätter förändring.

Jessica Ericsson (L)
ordförande folkhälso- och psykiatriberedningen

Läs även Jessica Ericssons kortare svar till Cissi Wallin, i Expressen.

Ny akut på S:t Görans sjukhus kretsar kring patienten

Den nya akutmottagningen på S:t Görans sjukhus invigdes i dag av hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L). Den första patienten tas emot 26 april.

365 miljoner kronor har investerats i den nya akuten med kapacitet för 100 000 besök per år. I dag tar man emot 85 000 besök – i lokaler ursprungligen byggda för 35 000. SVT rapporterar.

– Nu får vi en modern akutmottagning med kapacitet för dagens och morgondagens vårdbehov. Vi får lokaler som är anpassade för patienterna och vårdflödena istället för att patienter och personal ska behöva anpassa sig till lokalerna. Det möjliggör en modern sjukvård där personalen arbetar i team runt patienten och man effektivt och snabbt kan sätta in de resurser som behövs från akutvård, specialister, röntgen och labb med mera, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L).

akuten-StGöran-förhandsvisning-AS-1024x768

Anna Starbrink (L) – tredje från höger – tog med sig Alliansens sjukvårdspolitiker och SVT på en förhandstitt på den nya akutmottagningen på S:t Görans sjukhus.

S:t Görans sjukhus – ny akutmottagning

Den nya akutmottagningen har fullt moderna lokaler och kapacitet att ta emot 100 000 besök per år. Nuvarande akutmottagning är anpassad för 35 000 besök per år, men tar emot 85 000 besök. Den nya akuten har med andra ord kapacitet för dagens och även kommande behov då Capio S:t Görans sjukhus får en ännu viktigare roll för stockholmarnas sjukvård.

Den nya akutmottagningen öppnar för patienter 26 april.

Ökad kapacitet

– 29 nya moderna övervakningsplatser, mot 15 på gamla akutmottagningen.
– 26 nya moderna bedömnings- och undersökningsrum (varav tre för infektionspatienter med smittspridningsrisk, med egen ingång och toalett), mot 15 på gamla akutmottagningen.
– 4 akutrum (ett femte färdigställs när nya ambulanshallen står klar).

Ökade lokalytor

Akutmottagningens lokaler omfattar 2 800 kvm. Det innebär dubbelt så stor yta som den nuvarande akutmottagningen. Akutröntgen 550 kvm i helt nya lokaler. Andaktsrummet 130 kvm helt nya lokaler. Tillkommande senare: ambulanshall 600 kvm.

Möjliggör nya arbetssätt:

– Bättre kvalitet och patientsäkerhet, exv fler platser för övervakning med telemetri, fler akutrum, ett särskilt isoleringsrum med egen ingång för patienter med misstänkt smitta.
– Teamarbete runt patienten med medarbetare med olika kompetenser.
– Lokalerna är anpassade efter patienten/patientflöden, exv närhet akutmottagning och akutröntgen. Arbetet blir mer effektivt och det finns bättre förutsättningar att utveckla akutsjukvården.
– Lokalerna kan enkelt anpassas för framtida utveckling av vården och arbetssättet.
– Övervakningsplatser med större avskildhet ger ökad integritet.
– God arbetsmiljö och vårdmiljö i nya, fräscha och funktionella lokaler.

Del av framtidens hälso- och sjukvård

Utbyggnaden av ny akut och i nästa etapp nya vårdavdelningar och fler vårdplatser på S:t Görans sjukhus är en del av framtidsplanen för hälso- och sjukvården med utbyggnader akutmottagningarna och vårdplatserna på Södertälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska Huddinge och på Södersjukhuset; utbyggnad av ett flertal mindre sjukhus som Sollentuna, Bromma, Nacka och närsjukhusdelen av Södertälje sjukhus; och det nya universitetssjukhuset Karolinska Solna varifrån mindre högspecialiserad vård och akutvård flyttas till övriga sjukhus.

Sex gånger fler psykologbesök i primärvården

Alltfler stockholmare får psykosocial hjälp på vårdcentralerna och husläkarmottagningarna. Allra snabbast ökar besöken hos psykologer, som femdubblats sedan vårdvalets införande. Totalt har de psykosociala besöken tredubblats. Nu går landstinget på Liberalernas initiativ vidare med utbyggnad av den psykiska hälsovården.

– I vården ska du få snabb och bra hjälp oavsett om dina behov är fysiska eller psykologiska. Vår stora utbyggnad av den psykiska hälsovården är en viktig del av en modern hälso- och sjukvård för hela människan, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink (L).

– Psykologbesöken ökar snabbast och vi vill att ännu fler stockholmare ska kunna få en mer avancerad psykologisk behandling i primärvården. Många får bra hjälp av kuratorer, i KBT-samtalsgrupper eller med några terapitillfällen men vissa behöver mer. Den framtida psykiska hälsovården innebär både fler psykologer och längre behandlingsserier med upp till tjugo terapitillfällen. Det innebär att man kan slutbehandla måttlig ångest och depression i primärvården, berättar Anna Starbrink (L).

Psykosociala besök: Antal och ökning

Mellan 2008 och 2015 har antalet psykosociala besök i primärvården ökat med över 215.000, från 70.000 till 285.000 besök, vilket motsvarar 307 procent.

Psykologbesökens andel har ökat från 27 till 41 procent. I antal har psykologbesöken ökat med 97.000, från 19.000 till 116.000, eller med 511 procent.

För utvecklingen år från år, se nedanstående tabell över psykosociala besök 2008-2015.

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Totalt 70 091 110 249 127 298 150 650 177 907 202 510 247 108 285 336
Förändring 57,3% 15,5% 18,3% 18,1% 13,8% 22,0% 15,5%
Psykologbes. 18 997 34 473 44 802 53 123 64 406 71 720 93 145 116 043
Andel psykologb. 27,1% 31,3% 35,2% 35,3% 36,2% 35,4% 37,7% 40,7%

Övergångsställe vid båthållplatsen behövs

Stockholms stad måste ta sitt ansvar för ett säkrare och mer tillgängligt resande med pendelbåten Riddarfjärdslinjen. Ett ordentligt övergångsställe behövs vid båthållplatsen på Söder Mälarstrand. Det skriver Sara Svanström (L), vice ordförande landstingets trafiknämnd, Patrik Silverudd (L) gruppledare Stockholms stads trafiknämnd och Johan Hjelm (L), ordförande Liberalerna Södermalm-Gamla stan.

Foto: Lars Fernqvist.

Foto: Lars Fernqvist.

Den 11 januari i år startade pendelbåten Riddarfjärdslinjen. Båtlinjen tar dig mellan Kungsholmstorg och Söder Mälarstrand på cirka 7 minuter. SL:s resenärer får ett alternativ när Slussen byggs om, liksom cyklister när Trafikverket ska renovera Centralbron. Hittills har, glädjande nog, antalet resenärer på linjen varit över förväntan, med över 11 000 resenärer under den första månaden.

Landstinget satsar på pendelbåten, men från Stockholms stads sida har få initiativ tagits till att stödja satsningen med exempelvis hållplatser och kajlägen. Nu har staden möjligheten att enkelt bidra till att stärka Riddarfjärdslinjens attraktivitet och tillgänglighet: med ett övergångsställe på Söder Mälarstrand i direkt anslutning till hållplatsen.

I dag tvingas de som kommer från Torkel Knutssonsgatan och som vill ta båten mellan Södermalm och Kungsholmen att gå en omväg. Resenärer som inte vill ta den omvägen möts av ett meterhögt staket. De som väljer denna väg utsätter både sig själva och andra för en risk när de korsar Söder Mälarstrand. Detta kan enkelt åtgärdas genom att anlägga ett övergångsställe i nära anslutning till de trappor som leder ner till Söder Mälarstrand från Torkel Knutssonsgatan.

Den pendelbåtslinje som landstinget nu har anlagt ska självklart vara tillgänglig. Hittills har dock Stockholms stad visat en avog inställning till miljövänlig, flexibel och attraktiv kollektivtrafik på vatten. Det är synd. Staden borde åtminstone anlägga ett övergångsställe vid båthållplatsen på Södermalm.
vice ordförande landstingets trafiknämnd

Patrik Silverudd (L)
gruppledare Stockholms stads trafiknämnd

Johan Hjelm (L)
ordförande Liberalerna Södermalm-Gamla stan

Artikeln har tidigare publicerats i Mitt i Södermalm vecka 13 2016.